Skärtålig teknologi går snabbt framåt. Detta inkluderar nya utvecklingar som möjliggör enklare och mer kostnadseffektiv
Skärbeständiga handskar tyger. Dessa inkluderar DSX dip-teknologi som ger det bästa greppet på både våta och oljiga ytor. Den senaste ANSI/ISEA 105-standarden innehåller nya klassificeringsnivåer. Dessa nivåer hjälper användarna att göra rätt val. De kommer att kunna välja den bästa skyddshandsken för sin speciella applikation. Utformade för att skydda dina händer från skärsår, punkteringar och klämningar, är skärtåliga handskar vanligen tillgängliga. De är gjorda av massivt gummi och har slitstarka yttre skal. Dessa handskar är också bra för materialhantering. När du handlar efter skärtåliga handskar, se alltid tillverkarens specifikationer. Du kan hitta några olika alternativ, men de flesta kommer att ge en ANSI- eller ISO-klassificering. Dessa betyg bör vara det första du letar efter när du jämför produkter.
Doppad nitril förtjockad beläggning skärtåliga handskar
Doppad nitril förtjockad beläggning skärtåliga handskar made of high performance cut resistant material HPPE with micro-foamed nitrile coating compatible with light oil for excellent abrasion resistance, excellent puncture resistance and excellent wet/dry grip ground force. Ultra-thin design provides absolute breathability and waterproof performance.
Tänk dock på att standarderna inte är retrospektiva. De gäller nya produkter. Så om du vill fatta ett välgrundat beslut om vilka handskar du ska köpa, kolla in specifikationsbladen och fråga dina leverantörer om uppdaterade testdata. Att använda Coup Test-resultat för skärresistenta handskar kan vara lite knepigt, eftersom detta test är helt annorlunda från andra skärskyddstester. Men med lite förståelse är det möjligt att identifiera den viktigaste informationen från ett kupptestresultat. Låt oss först titta på den faktiska processen. Testet utförs genom att en vass kniv förs över materialet. Detta resulterar i en mätning av hur mycket kraft bladet behöver för att slita genom handsken. För att göra detta drar en maskin som kallas tomodynamometer kniven över 20 mm banor på handskens yta. En poäng beräknas sedan baserat på hur många gånger bladet behöver dras. En högre siffra indikerar bättre skydd. Att utföra ett nötningsbeständighetstest på en skärtålig handske kan ge användbar information om dess skär- och punkteringsmotstånd. Antalet gnidningar den uthärdar mot slippapper korrelerar med dess skärnings- och punkteringsmotståndsnivå. En siffra mellan ett och fyra anger handskens skyddsnivå.
Den första bokstaven avser skärskydd och den sista till stötskydd. Den högsta siffran indikerar det bästa skyddet. Ett nötningsbeständighetstest utförs med en maskin. En metallpenna sticks in i handskmaterialet och en viss mängd tryck appliceras. Maskinen slipar sedan på handsken tills ett hål uppstår i materialet. Den utsätts sedan för samma test fyra gånger. Det lägsta värdet som valts bland de fyra proverna används sedan för klassificeringen. Trots att den gamla standarden inte var korrekt bär många skyddshandskar fortfarande etiketter som följer denna standard. Standarden har dock genomgått en rejäl översyn under de senaste sex åren. Dess skärbeständiga prestanda har förbättrats avsevärt. Utöver de skärtåliga testerna har ett valfritt slagtest lagts till standarden. Rivhållfasthetstestet mäter kraften som behövs för att slita sönder materialet i en handske.
Kraften mäts på en skala mellan 0-4. Ju högre siffra, desto bättre slitstyrka har en handske. Skärtestet utförs med ett rakt blad eller ett cirkulärt blad. Den resulterande skärnivån rapporteras i gram vikt som appliceras på provet. ANSI-klassificeringar för skärtåliga handskar är utformade för att visa prestandanivån för en viss handske. Även om denna klassificering kan skilja sig från produkt till produkt, ger en högre rankad handske bättre skärmotstånd. Dessutom kan ett ANSI-poäng också vara en användbar guide för att välja rätt handske för ditt jobb. Trots att det finns ett antal olika metoder för att mäta prestandan hos en skärtålig handske, har American National Standards Institute (ANSI) valt att standardisera sina metoder. Detta hjälper till att säkerställa att alla handskar får ett liknande test. ANSI/ISEA 105-standarden släpptes 2016. Testet mäter mängden avledande stötar från fingrar och knogar. Testet görs med en maskin som kallas PIP, som skriver ut betyget på baksidan av handsken.